Arbetet för fler kvinnliga tränare i svensk elitidrott är en av idrottens stora utvecklingsfrågor. Genom samverkan, kunskapsutbyte och långsiktigt strukturarbete vill EPOS bidra till verklig förändring – inte bara i ord, utan i praktik.

Vi har pratat med Karin Torneklint om EPOS roll i svensk elitidrott, vilka strukturer som fortfarande bromsar utvecklingen och vad hon hoppas att satsningen ska ha lett till om fem år.

Hur skulle du beskriva EPOS roll i svensk elitidrott idag och varför är arbetet med fler kvinnliga tränare så avgörande just nu?

– Jag känner att EPOS som stiftelse har lätt att nå ut och bli en röst för de som vill och önskar bli elittränare, men inte känner att möjligheterna finns. Jag tror de allra flesta inom svensk idrott vill att både män och kvinnor skall ha samma möjlighet att få arbeta och verka som tränare inom sin sport. Att vi sedan har strukturer och normer som försvårar och förhindrar kvinnor att vilja stanna inom idrotten, få chans att lyckas eller ens tänka tanken att den vägen är möjlig är det vi vill förändra.

Många vill öka jämställdheten i ledarskap, vad är det EPOS gör som faktiskt leder till förändring i praktiken?

– Jag tror att det vi gör tillsammans gör skillnad, då ingen kan göra allt utan mångas insatser är det som ger effekt på lång sikt. Att vi tillsammans kan sätta ljuset på frågan och få fler att vilja vara med på resan är det som ger effekt. 

Vad ser du att klubbar och förbund får ut av att vara en del av EPOS, både sportsligt och organisatoriskt?

– De får ta del av varandras erfarenheter och kunskap, för att lättare komma snabbare framåt inom sin organisation. Detta arbete hoppas vi leder till att de får fler duktiga coacher och mer idrottsliga framgångar på lång sikt.

Vilka strukturer eller normer ser du oftast står i vägen för fler kvinnliga tränare, och hur kan idrotten börja bryta dem?

– Vanligast är att man tror att alla har samma möjligheter, när verkligheten inte ser så ut. Om vi tex. kräver att man har viss erfarenhet för att få gå en utbildning, men som kvinna är det svårare att få erfarenheten så blir det svårare för kvinnor, trots att det är samma kravbild. Andra vanliga orsaker är att man inte får frågan när nya tränare skall anställas/tillsättas.

Om vi blickar framåt, vad hoppas du att EPOS ska ha bidragit till inom svensk idrott om fem år?

– Att vi fått fram 500 ny fantastiska coacher i Sverige som kan träna både män och kvinnor, både inom individuella idrotter och lag.